Orkar inget mer

Jag är 16 årig kille och känner att jag absolut inte orkar längre
Har berättat för en av mina närmsta vänner och säger att inte orkar längre och han har velat kontakta mina föräldrar.
Jag känner att jag inte orkar ligga såhör varje kväll och gråta tills jag inte har något kvar i kroppen, mått såhär dåligt i ungefär en halvårs period.
Mår dåligt över en av dem närmsta i mitt ligger för döden, och denna person klarat jag mig inye utan. Mår dåligt över en tjej som jag är så otroligt kär i. Då jag ej aldrig skulle få en chans på henne. Vill inte söka hjälp hos psykolog eller liknanden för senast jag gjort det så tycker jag mest dem vart störande och inte hjälpt så hemskt mycket. Snälla du som läser detta kan du ge mig tips för vad jag ska göra för att få känna mig glad och se något positivt i livet.

[Indigo Jysyne]

Hej!
Låter som du har en jobbig situation. Jag har själv lidit av dåligt självförtroende och dålig självkänsla i många år. Det ledde till att jag inte alls kände någon glädje över livet. Det som fick mitt liv att vända var mental träning. Jag lyssnade på positiva affirmationer dagligen. Sakta men säkert byttes min negativa inre dialog ut mot en positiv stödjande dialog. När man dagligen hör att man duger, man är älskad etc så börjar man till slut tro på det. Jag har också hört andra som mått bättre av mindfulness och meditation så det kan också fungera. Allt detta är dock en process och resultatet kommer inte över en natt men det fungerar om man inte ger upp. Hoppas du mår bättre snart. Styrkekramar från mig till dig❤️

Musik har alltid vart min stora överlevnadstaktik. Sätt på dig hörlurarna, gå ut till en plats du tycker om, en utkiksplats, park eller vad du känner för, och spela musik som tilltalar dig för stunden oavsett vad. Bara lyssna till musiken och å låt tankarna flöda. Bearbeta det med musiken, det är tufft men det har alltid fungerat för mig.

Försök undvika andra, så du kan låta dig känna vad du behöver, gråt om du behöver, skratta, dansa, ligg och stirra på solnedgången.

Om du inte kan prata med en psykolog försök hitta personer att prata med, klasskompisar, lärare, vänner, släktingar, familjevänner, gubben som matar fåglarna. Jag hade en lärare och fastighetsskötaren i skolan.

Du behöver inte ens berätta att du mår dåligt, bara du spenderar tid med folk som får dig att må bra. Dock skulle jag rekommendera att vara öppen med dina närmsta vänner och låt dem hjälpa, med de dem kan.

Även fast det tar emot så tänker jag att din kompis är inne på rätt spår, att dina föräldrar behöver veta hur du faktiskt mår. Jag vet att det är asjobbigt och tar tid att våga ta steget att berätta och jag tycker du är modig som lyfter det här. Om du inte vill säga det rakt ut så kan du kanske skriva det till någon av dina föräldrar i ett brev eller sms. När jag mådde som sämst förra året höll jag alla mina känslor för mig själv innan jag till slut bröt ihop framför min pappa. Efter det kändes det bättre och när han väl visste var det inte längre jag som behövde ta initiativ till att prata utan han frågade. Vi människor är starka och klarar så mycket mer än vad vi tror, och jag är övertygad om att du har styrkan inom dig. Stor kram